För det mesta löper min ekolivsstil på utan större bekymmer. Ekoäggen, ekomjölken och den vardagliga dagligvarukonsumtionen tänker jag inte så mycket på längre. Emellanåt äter jag kött när jag blir bjuden, men lagar det inte själv. Jag källsorterar, släcker lampor och tar korta duschar. Det är inte så komplicerat.
Två gånger om året lockas jag dock in i konsumtionskarusellen. När det är rea. Som ni såg på Den svarta shoppinglistan som snabbt uppdaterades efter nyår. Det blir lite väl mycket konsumtion just då. Nästan som om jag kompenserar för det övriga årets icke-konsumtion. Nu börjar ju vårnyheterna komma in i butik med. Och det finns så mycket vackert. Så mycket jag behöver. Nej, vill ha.
Hursomhelst, I mitt (naiva) rättfärdigande av min konsumtion har jag kommit fram till ett intressant resonemang som jag hoppas att jag kan få utveckla på min kurs i Miljöpsykologi jag ska läsa nu i vår. Jag vill gärna ha feedback från er med!
Två gånger om året lockas jag dock in i konsumtionskarusellen. När det är rea. Som ni såg på Den svarta shoppinglistan som snabbt uppdaterades efter nyår. Det blir lite väl mycket konsumtion just då. Nästan som om jag kompenserar för det övriga årets icke-konsumtion. Nu börjar ju vårnyheterna komma in i butik med. Och det finns så mycket vackert. Så mycket jag behöver. Nej, vill ha.
Hursomhelst, I mitt (naiva) rättfärdigande av min konsumtion har jag kommit fram till ett intressant resonemang som jag hoppas att jag kan få utveckla på min kurs i Miljöpsykologi jag ska läsa nu i vår. Jag vill gärna ha feedback från er med!
Den aggregerade konsumtionen minskar mer om 50% av befolkningen minskar sin konsumtion med 2o% (netto - 10%) än om 10% av befolkningen minskar den med 50% (netto -5%). Uppenbarligen är siffrorna godtyckliga, men det kan säga något om de möjliga strategier som finns för att få fler att konsumera hållbart.
En helt hållbar livsstil är avskräckande för många. Jag, som är en ekonörd själv har svårt att ta till mig mycket av miljörörelsens kommunikation och identitet. För vanliga människor är detta ännu svårare. Sambandet mellan konsumtion och identitet är starkt, inom marknadsföringen talar man ofta om att "man är det man konsumerar" eller ännu starkare "man konsumerar det man är". Att kunna identifiera sig med en hållbar livsstil kräver förebilder som ligger tillräckligt nära den egna identititen. Identiteten ska vara attraktiv och målbilden måste vara möjlig att nå.
Finns dessa förebilder kan man genom att använda sig av transformativ reklam och appellera till konsumentens känslor och identitet för att få henne att konsumera hållbart för att uppnå den attraktiva målbilden. Den transformativa reklamen, och marknadskommunikationen låter alltså kunden transformeras från sin nuvarande identitet till en önskad målidentitet genom konsumtion av hållbara varor. Exempelvis kan önskade aspekter av den nya identiteten vara "Jag vill vara etisk", "Jag vill vara hälsosam", "Jag är en medveten individ".
Målet för de redan invigda blir då inte att konsumera så hållbart som möjligt, utan att vara så goda förebilder som möjligt för de oinvigda konsumenterna. Detta bidrar enligt mitt resonemang till ett bredare engagemang som ger en mer positiv nettoeffekt.
Bra inlägg!
SvaraRaderaOm jag får lämna en kommentar på samhällsnivå här, med risk för att gå ifrån ämnet en aning:
Jag tror på både konsumentmakt och aggressiva kontroller. Programmet som visades på TV igår om den illegala importen av CFC från Kina till EU-länderna visar att Montrealfördraget (och andra tunga överenskommelser) måste följas upp systematiskt och genomtänkt.
Som konsumenter på gräsrotsnivå kan vi göra mycket. Vi måste därutöver ha ett troget äktenskap mellan miljöpolitik, ekonomi och samhällsvetenskap för att komma tillrätta med miljöproblematiken och de hälsofaror som är förenade med denna.
Många tycks ha uppfattningen om att ett miljömässigt hållbart samhälle måste betyda en återgång till agrarsamhället, men jag tror på det motsatta - ny teknologi måste få ta hästsprång framåt och börja nyttjas i vardagen så att vi äntligen och i stor skala kan börja dra nytta av allt från solpaneler till, så småningom, odlat kött.
Precis så tror jag att det är som du säger! Vi måste inse att vi absolut inte får pracka på någon teorier utan vi måste smyga in det om vi vill påverka andra människor. Ett exempel kan vara - som du säger - att leva ett ekologiskt föredömligt liv, men ändå leva nära de vi vill påverka. Se ekodelen som en naturlig del för en själv men inte behöva predika för andra, utan bara låta det vara där. Jag tror solklart att man kan nå fler så.
SvaraRaderaTack för dagens inspiration!
Jag tror att det kan behövas lite av båda. Ekonördarna måste få spinna loss, för de bryter ny mark, hjälper nya produkter in osv. Men det är de stora massorna som kan göra det stora jobbet, verkligen åstadkomma nytta. Även om jag är extrem i mitt egnagemangt på många sätt är jag noga med att inte gå i konflikt med vänner o bekanta; jag uppmuntrar till enkla handlingar när de frågar, men försöker i övrigt mest förändra mig själv.
SvaraRaderaDitt resonemang ligger också nära det "spets vs bredd"-resonemang vi ofta för på KRAV. Jfr därför vårt strategiska val att vara bättre än eko, att gå vidare. Grunden till det är ju att vi tycker att eko blivit så etablerat att det går att bilda en ny spets.