Nu har jag läst klart Vill ha mer : om barn, tid och konsumtion av Katarina Bjärvall. Den har några år på nacken (utgiven 2005) men lyfter på ett lättsamt och konkret sätt konsumtionsfrågan och då på mikronivå. Hon lyfter bland annat frågan hur konsumtionen påverkar barnfamiljerna och barnens relationer med sina vänner. Tyvärr blir det lite väl extrema lösningar ibland, även om Bjärvall säkerligen har ett gott uppsåt och vill visa på bredd. Här finns en bra recension som jag tycker sammanfattar de viktigaste aspekterna av boken.
Jag är ju verkligen av den fasta övertygelsen att man kan vara hur extrem som helst när det kommer till en själv, men när man ska försöka övertyga andra (skeptiker)är det ganska viktigt att tona ner den sidan eftersom det bara blir en skrämseleffekt. Det måste verka enkelt som fan till en början, men och sen kan öka "svårighetsgraden". (Varför låter det alltid som en text i barnuppfostran när jag ska prata om det här, haha?)
SvaraRadera